The main purpose of this paper has been to use narratological theory for uncovering the narrative structure in Freud?s cases, such as anachronisms and focalizing. My aim was to investigate the narrative and through these viewpoints discover what impact Freud?s writing?s had on the look of hysterical women. I choose one of the earliest cases,"Fräulein Elisabeth von R." which is published inStudien über Hysterie (I?ve used the text translated to Swedish and published in Tidiga skrifter och historik.

Syftet med denna uppsats är att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa på hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tänkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frågan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.  .

Jag vill i den här uppsatsen lyfta fram olika berättartekniska aspekter i romanen, och visa hur dessa samverkar med varandra samt ger extra dimensioner till idéinnehållet. För att uppnå det vill jag använda mig av flera ingångar ? såväl narratologiska som retoriska ? för att på det viset framhäva flera olika effekter..

In this paper I study the Austrian author Ingeborg Bachmann?s novel Malina (1971) from the perspective of Gérard Genette?s narrative theory and his notions of tense, mood and voice. In dialogue with earlier research on Malina I reflect over the last scene in the novel, what really happens there and how it matters for the rest of the novel. I give an account of feminist theories with focus on the annihilation of the female voice, the memory as theatre and the folklore tale as flight. The result is a more distinct perception of Bachmann?s skill, closeness and awareness as a writer and her use of Malina as contribution to the feminist debate and as a tool to find a place in the patriarchal world of intellectual, postwar Vienna. .

I ett försök att låta psykoanalysen tala med poststrukturalistiskateoribildningar undersöker uppsatsen hur det går att förstå fenomensom kroppslighet, begär och subjektion. Uppsatsen försöker skapaaffiniteter och synteser mellan de inom svensk genusvetenskap oftaignorerade delarna av Judith Butlers psykoanalys och teoretiker sombland annat Julia Kristeva, Jacques Lacan, Sigmund Freud ochJacques Derrida. Genom att låta den freudianska och butlerianskatermen melankoli stå i dialog med Kristevas teori om abjektionenoch Derridas différance-begrepp görs en teoretisk ansats attanalysera ätstörningsproblematikens omedvetna struktur i denmanliga homosexuella subjektspositionen. Uppsatsen argumenterarför behovet av psykoanalysen inom genusvetenskaplig teori för attkunna blottlägga de dolda subjektiverande processer som via enheterosexistisk diskurs skrivs in starkare och mer våldsamt i vissapsyken än andra. Uppsatsen försöker visa på hur den ätstördakroppen hos bögen som subjekt framträder som något förfrämligatoch abjektalt med ursprung i melankoliska heterosexistiskaintrojiceringar i jaget och begäret.

I denna uppsats analyseras Nancy Horans debutroman Kärleken till Frank med narratologiska begrepp. Analysen utgår från Gérard Genettes narratologiska system och är indelad i tre huvudområden; tempus, modus och röst. Syftet med uppsatsen är att, genom en strukturalistisk analys, öka förståelsen för romanen, dess berättarteknik och stil. Frågeställningar som behandlas är bland annat; Hur behandlar tid i berättelsen? Hur ser fokalisationen ut i romanen? Deltar berättaren som en karaktär i romanen, eller är den dold? Uppsatsen inriktar sig alltså på studiet av berättarkonsten, narrationen i Kärleken till Frank. .

This essay is reading the Swedish author Stig Larssons debut Autisterna [The Autists] (1979) in the light of Gérard Genettes narratology and the time philosophy of Gilles Deleuze. The focus of the essay is time and how it is seemingly dissolved. The essay maps out a chronology of the non-chronological novel and from there discusses the breaking up of the empirical time. The essay uses Deleuze to explore the time-image of the novel to see how it is built up in the text for example by literary anyspace-whatevers. Hence the title, Anytime-whatever.

Carl Gustav Jung started to write his Black books, in which he saw himself analyzing unconscious fantasies, during the same time that he leaved the psychoanalytical movement and broke off his personal relations with Sigmund Freud. This thesis sees the interpretation of these books through a wider contextualization. The purpose is to contribute to the understanding of the breakup between the two. The therapeutic work will be highlighted where the black books will be seen through the lens of three of Jung?s more known patients as well as through the interest in mythology and fantasy that Jung showed during this time.

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat..

Huruvida kusliga fenomen, som psykoanalytikern Sigmund Freud beskrivit, kan användas för att förmedla kuslighet i realistiskt renderade 3D-modellerade miljöer, skapade till ett fiktivt dataspel, är vad som undersökts i detta arbete. Freuds teorier har redogjorts för och även kortfattat jämförts med relaterade ämnen. Två bildserier, den ena tänkt att vara hemtrevlig och den andra innehållande utvalda kusliga fenomen tänkta att förmedla kuslighet, renderades av ett 3D-modellerat vardagsrum. Dessa bilder användes sedan i en kvantitativ enkätundersökning som besvarades av 100 personer. Resultatet av undersökningen visade att de utvalda fenomenen lyckats förmedla kuslighet till respondenterna.

Based on hermeneutic tradition, the goal of this thesis is to further my understanding of what the concept of resistance means in a psychoanalytical context today, primarily within clinical practice. My methodology has been to seek an understanding of the concept of resistance by reading excerpts from the original texts of Sigmund Freud, as well as conducting interviews with practicing psychoanalysts that focus on how they relate to the notion of resistance. The idea was to then present my understanding of these sources in relation to one another. The results suggest that an understanding of the concept of resistance in a clinical context is highlighted by a dichotomy between theory and practice..

I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman Den stulna romanen ur ett psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i Den stulna romanen med freudianskt inspirerade ögon.

The objective of this paper is to examine narrative techniques used by the Swedish author Stig Claesson, especially his transformations of texts out of the own authorship into new stories. In order to achieve my objective, I will specifically study two novels; Rosine (1991) and Efter oss syndafloden (2002) and the method practiced will be intentional reading, as described by H. Porter Abbott. For the analysis I will, with the complementary support of Abbott and Beata Agrell, turn to Gerard Genette and his theories concerning transformation and transtextuality, in particular its sub idiom hypertextuality. As a result of my analysis, various subgroups of transformation used by Claesson are identified, but also proven is how Claesson, largely by utilizing two of them; transvocalisation and transvaluation, provides the reader with the implied author of his own choice.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX..